Hur pratar vi klimatförändringar, artutrotning och globala orättvisor med våra ungdomar? Hur hjälper vi dem att bibehålla hoppet om framtiden i en värld som vi inte själva förstår? “För unga är hopp ett hårt arbete” handlar om konsten att navigera svåra framtidsfrågor tillsammans – över generationsgränser och mellan olika discipliner.

En internationell undersökning som publicerades 2021 visade att åtta av tio unga mellan 16 och 25 upplevde klimatångest. Tre fjärdedelar var rädda för framtiden och hälften kände sig svikna av sina regeringar.* Och ja, visst präglas vår värld av svek, exploatering och svåra problem som pekar mot en osäker framtid.

Men tillvaron är inte svart eller vit och världen kan inte beskrivas eller förklaras endast genom data, fakta och siffror. Kunskap och förståelse förutsätter också analys och eftertanke och hanteringen av våra gemensamma utmaningar ställer höga krav på förmågan att greppa komplexa strukturer och hålla flera olika perspektiv i tanken på samma gång.

I seminariet “För unga är hopp ett hårt arbete” lyfts tvär-praktisk miljöhumaniora och medborgarhumaniora som en form av medborgarforskning. Genom medborgarhumaniora engageras ungdomar i tvärdisciplinära samarbeten där de med hjälp av forskare, konstnärer och andra kompetenser får vägledning och stöd att utveckla sina förmågor att tänka kring svåra existentiella frågor och till gemensamt “kunskap-ande”.

I vår värld finns inte bara hot, svärta och exploatering. Här finns också välvilja, samarbete och solidaritet. Förutsättningarna för ungdomars engagemang är att de får behålla hoppet om att det finns olika framtider värda att kämpa för. Och det ligger på oss vuxna att hjälpa dem. Det är vårt ansvar att kommunicera forskning kring klimat, hållbarhet och vägen mot hållbara samhällen på sätt som inte bara leder till ångest och handlingsförlamning utan som ger förmågor och tillförsikt om framtiden.

Seminariet behandlar bland annat följande frågeställningar:

Vad är medborgarhumaniora och varför behövs denna form av medborgarforskning?

Kan tvärdisciplinära forskningsfält som posthumaniora och miljöhumaniora fungera som forskningskommunikation? Vilka kompetenser och färdigheter kan utvecklas genom att arbeta praktistk med humaniora och filosofi?

Hur kan den konstnärliga arbetsprocessen fungera som en sorts lärande och kunskap-ande kring samtidens gemensamma utmaningar?

Evenemanget riktar sig till dig som arbetar med ungdomar och exempelvis vetenskap, klimat- och hållbarhetsfrågor, kulturverksamhet, vetenskapskommunikation eller pedagogiskt. Alla intresserade är välkomna.

Moderator:

Hanna Zetterqvist

Medverkande:

Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori, Göteborgs universitet

Caroline Malmström, konstnärlig ledare på Art Lab Gnesta

Hilda Ander, deltagare i Reclaiming Futures och del av Squid Squad, Art Lab Gnesta

Cecilia Åsberg, professor i genus, natur och kultur, Linköpings universitet

Karin Wegsjö, regissör och dokumentärfilmare

Janna Holmstedt, konstnär samt forskare vid Statens historiska museer

Daniel Uray, processledare, Färgfabriken

Magnus Nordin, lärare Bromma gymnasium

Lotten Wiklund, vetenskapsjournalist

Program:

13:00 Drop-in, kaffe och möjlighet att se konstutställningarna Whatever lives bends down av nabbteeri och grupputställningen Moulding Nature. Möjlighet att äta lunch på Färgfabrikens café på egen bekostnad.

14.00. Programmet startar.

14.05 Presentation av projektet Reclaiming Futures, Storying Change

14.15 Kortfilm

14.20 Varför medborgarhumaniora: Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori berättar

Samtal om medborgarhumaniora som värdedriven medborgarforskning. Medverkande: Cecilia Åsberg, Lotten Wiklund, Dick Kasperowski, Magnus Nordin och publiken.

15.00. Paus.

15.05 Kortfilm

15.10 Konst som metod och process för kunskap: Hilda Ander från unga konstgruppen Squid Squad i samtal med Caroline Malmström från Art Lab Gnesta om filmskapande

Konsten är frågan, inte svaret. Och om det viktiga demokratiska mycelet. Medverkande: Hilda Ander, Vilma Wohlgemuth, Caroline Malmström, Janna Holmstedt, Karin Wegsjö, Daniel Urey och publiken.  

15.50 Avslutning 

16.00 -17.00 Mingel med bubbel och enklare tilltugg.

Om projektet Reclaiming Futures – Storying Change

”För unga är hopp ett hårt arbete” är en del av projektet Reclaiming Futures – Storying Change. Projektets första del genomfördes under 2021 och 2022. Här arbetade ungdomar, forskare, konstnärer, filmare, journalister, lärare och pedagoger för att ta fram nya former för klimat- och miljökommunikation. Inledningsvis träffades ungdomar och forskare i workshopar, föreläsningar och seminarier för att diskutera antropocen och klimatförändringar. Utifrån workshoparna arbetade ungdomarna  fram synopsisar eller underlag till korta filmer som de skapade och producerar på egen hand, med stöd från konstnärer och filmare.

Våren 2022 visades filmerna tillsammans med panelsamtal och seminarier på en filosofi- och vetenskapsfestival på konsthallen Färgfabriken. Även festivalen planerades och arrangerades av ungdomar.

I projektet Reclaiming Futures – Storying Change har vi arbetat med integrativt lärande och utifrån perspektiv hämtade från post-humaniora och miljöhumaniora. Ambitionen har varit att utöva och utforska medborgarhumaniora – en form av medborgarforskning som betonar kvalitativa och värdedrivna metoder istället för datadriven kunskapsproduktion.

Arbetet med projektet har genererat insikter och kunskap, men också väckt reflektioner och nya frågor. Nu bjuder vi som jobbar med projektet, tillsammans med andra forskare och experter in till ett seminarium där vi diskuterar praktisk medborgarhumaniora som en form av klimat- och hållbarhetsommunikation och riktad till ungdomar.  

Vi som jobbat med detta är Cecilia Åsberg, professor i Genus kultur och natur vid Linköpings universitet, Lotten Wiklund, vetenskapsjournalist, Janna Holmstedt konstnär och forskare på Statens historiska museer, Karin Wegsjö filmare, Karin Englund, biträdande chef Färgfabriken, Daniel Urey, processledare Färgfabriken, Magnus Nordin, lärare Bromma gymnasium och Caroline Malmström konstnärlig ledare Art Lab Gnesta i samarbete med forskare från The Posthumanities Hub. 

Projektet är ett samarbete mellan Linköpings universitet, konsthallen Färgfabriken, Kajman Media, Karin Wegsjö Produktion, Statens historiska museer, KTH Avdelningen för historiska studier av vetenskap, teknik och miljö. Projektet finansieras med medel från forskningsrådet Formas.