Miljöhumaniora, posthumaniora och vetenskap som storytelling:

forskningen bakom projektet

Reclaiming Futures, Storying Change är ett sätt att undersöka nya former för vetenskapskommunikation av miljöhumaniora och posthumaniora. Här dyker vi rak in i en akademisk begreppsvärld som det är lätt att gå vilse i. Lär dig mer om forskningen bakom.

Posthumaniora

Posthumaniora har vuxit fram som ett forskningsfält i framkant på en generell förändring i synen på kunskapsproduktion; en kunskapsproduktion som gör upp med den artificiella uppdelningen av naturmiljö och mänskligt varande, av naturvetenskap och humaniora.

Här får praktiker, teorier och metoder från skilda kunskapsfält belysa och befrukta varandra tvärvetenskapligt.

Här är inte människan alltings självklara utgångspunkt och måttstock, adekvat mänsklig erfarenhet och kunskap begränsas inte till globala majoritetskulturens. Kunskap och erfarenhet blir till i möte mellan natur, kultur, teknik och subjekt. Posthumaniora erbjuder verktyg som låter oss förstå begrepp som natur, människa, teknologi, djur, liv, död et cetera som delar i ett  komplexare
sammanhang.

Det blir företeelser som visserligen byter skepnad och innehåll beroende på
utsiktspunkt och på vem som talar men som också representeras av en
 timlig och fysisk verklighet.

Läs mer: Posthumanistiska klassiker
Miljöhumaniora

De stora organisatoriska
förändringar och de hot vi står inför globalt ställer enorma krav, både på individens förmåga till reflektion över sin egen position i världen och på förmåga till eget lärande.

Inom miljöhumaniora analyseras den komplexa relation mellan mänsklig aktivitet och materiell realitet för att skapa förståelse, kunskap och insikter om den miljö- och klimatproblematik mänskligheten gemensamt står inför eller mitt i.

Miljöhumaniora är ett relativt ungt forskningsområde. Vi tror dock att just detta
område lämpar sig väl för att väcka engagemang och skapa incitament till
reflektion och integrativt lärande. Vi tror också att miljöhumaniora är
ett område som lämpar sig för att ställa frågor och väcka tankar kring
grundläggande begrepp som människa, natur, kultur, teknologi, djur, liv
och död och som vi i en tid av stora förändringar tvingas omförhandla.

Kunskap och fakta om klimat och biologisk mångfald betyder inget om vi inte
samtidigt diskuterar och analyserar våra värderingar, kulturella
föreställningar och förhållningssätt till naturmiljö och till varandra.

Här fyller humanioran en viktig funktion som katalysator för den
idévärld och förståelse som omger vårt förhållande till naturen.

Läs mer: Miljöhumaniora- några viktiga texter
”Thinking Through the Environment, Unsettling the Humanities
Four Problems, Four Directions for Environmental Humanities: Toward Critical Posthumanities for the Anthropocene”

Vetenskap som storytelling

Att forskning ochakademisk kunskapsproduktion kommer allmänheten till godo på ett sätt som gemene person kan internalisera är fråga om demokrati och rättvisa.

Men vetenskap är inte monolitisk och att vara ’vetenskapligt litterat’ i en starkt föränderlig värld handlar inte enbart att känna till vetenskapliga fakta, praktiker eller diskurser aktuella vid en viss tidpunkt.

Det handlar om att ha ett genuint engagemang för vetenskap och att se vetenskaplig kunskap som en livslång lärandeprocess. I samma föränderliga kontext framträder också ett dynamiskt medielandskap som växlar karaktär på ett sätt vi inte upplevt tidigare och som därmed också utmanar det vi känt till om vetenskaps- och forskningskommunikation.

Nätet och sociala medier har kommit att bli en ny och och växande arena för spridning av populärvetenskap. Vi vet att en stor del av det lärande som barn och unga tillgodogör sig finns på nätet, många gånger producerat av andra unga personer. Det digitala medielandskapet erbjuder idag en mängd enkla, billiga och allmänt spridda verktyg för att skapa innehåll av olika karaktär.

Här finns en fantastik potential att producera kommunikation och dialog kring vetenskap och forskning med framväxande generationer.

Läs mer: Varför vetenskapskommunikation?

Svampjägare

I den feministiska dikten “The Mushroom Hunters” av författaren Neil Gaiman möter vi det som är vetenskapens ursprung; människans extremt

Läs mer

Naturen talar

Vad är det som får oss att känna omsorg om naturen? Upplever vi miljön som mer skyddsvärd om vi ger den mänskliga mänskliga drag? Tillhör

Läs mer

Ljud som förorenar

Människans aktiviteter i haven får oväntade konsekvenser. Båttrafik, ekolod för att lokalisera fick och andra saker som ger ifrån sig ljud

Läs mer