BAKGRUNDEN

Reclaiming Futures finansieras med bidrag från forskningsstiftelsen Formas. I ansökan ges en bakgrund till projektet.

Nu mer än någonsin behövs forskning och forskningskommunikation som är värdig samtidens miljö- och mångfaldsutmaningar. Det behövs kunskapande som träffar unga vuxna där de befinner sig, skola och på sociala medier, och hjälper dem möta upp framtiden. Utmaningar i sammanhanget är det förändrade medielandskap och social polarisering. För att möta dessa behövs ökad interaktion mellan samhälle, akademi, konst och arbete med vetenskapskommunikation som präglas av integrativt lärande snarare än ensidig informationsspridning.

Syftet med projektet är att tillgängliggöra mångfaldsdriven, tvärvetenskaplig posthumaniora som en form av miljö- och medborgarhumaniora till ungdomar i gymnasieåldern – och i förlängningen en bredare publik via filmer, sociala medier, digitalt utbildningsmaterial och en vetenskapsfestival.

I kreativa samarbeten med forskare, konstnärer och medieproducenter kommer ungdomarna att skapa filmer. Det praktiska arbetet med filmerna ger ungdomarna möjlighet att själva ta en aktiv roll inom kommunikation om forskning och miljö. Det gör dem till medskapare av de klimatframtider de önskar se.

Projektet vidareutvecklar de framgångsrika metoder och samarbetsformer som togs fram i pilotprojektet ”Populariserad miljöhumaniora” (Formas 2017-02279) 
Unga vuxna befinner sig i skärningspunkten mellan nya och gamla medier, på tröskeln till en vuxenvärld där existentiella, etiska och politiska funderingar i och med klimatkrisen ställs på sin spets.

Vi ser integrativt lärande som nyckel till hur forskning kan populariseras och kommuniceras i deltagarbaserade processer som erbjuder möten mellan forskare och ungdomar, samhälle och akademi, vetenskap och konst (Holmstedt, Åsberg, Wiklund et al 2020). Kanaler, metod och process är valda med detta i åtanke.

  • Målet är att:
    möjliggöra nya etiska och existentiella insikter som motverkar klimatapokalyptisk apati för unga
  • bryta negativa expert-inramningar av miljöfrågorna mot meningsfullhet, fascination för livet i det lilla och stora samt hur det hänger ihop, ekologiskt och etiskt
  • generera nyfikenhet över mångfald, historia och framtidsmöjligheter
  • väcka engagemang och intresse för humanioras världsomvälvande potential
    skapa synergistiska, integrativa förhållningssätt genom tvärvetenskapliga ingångar
  • direkt-testning av multimedierade och kreativa förhållningsätt i forskningen som inte förutsätter att kunskap föregår socialitet eller kommunikation
  • bidra med nya metoder för deltagarbaserad forskningskommunikation

Projektet bygger vidare på framgångsrika metoder och samarbeten inom ett mindre pilotprojekt om popularisering och miljöforskningskommunikation. (Formas 2017-02279).

Forskningsområdena miljöhumaniora (environmental humanities) och posthumaniora (mer-än-mänsklig form av nyhumaniora, som omfattar naturmiljö, djur och teknik) har vuxit fram som överlappande forskningsfält för att möta samhällets utmaningar. De gör upp med den artificiella uppdelningen mellan mellan naturvetenskap och humaniora och korsbefruktar teorier och metoder från skilda kunskapsfält i tvärvetenskaplig synergi.

Fakta om klimat och biologisk mångfald betyder inget för hållbarhetsarbetet om vi inte samtidigt reflekterar över sociala värderingar, förhållningssätt och handlingar. Här fyller sådan nyhumaniora en viktig funktion som katalysator för idévärldar och förståelser som formar vårt förhållande till naturen.

Miljöhumaniora studerar existentiella dimensioner av mänskligt görande i världen som ger förståelse, kunskap och insikt om den miljö- och klimatproblematik mänskligheten gemensamt står inför.

Miljö- och posthumaniora erbjuder kritiska verktyg som låter oss förstå begrepp som natur, människa, teknologi, avfall, djur, tid, liv, död etc som delar i ett större sammanhang; som företeelser som byter skepnad och innehåll beroende på vår utsiktspunkt och vem som talar utan att mynna ut i relativism.


Att forskning och akademisk kunskapsproduktion kommer allmänheten till godo på ett sätt som gemene person kan internalisera är fråga om demokrati och rättvisa och ett sätt att omvandla miljökommunikation till praktisk handling.

Forskning om vetenskapskommunikation riktad mot ungdomar visar att deltagande, praktik och samtal är faktorer som öka engagemang.

Internet och sociala medier har kommit att bli en ny och växande arena för spridning av populärvetenskap. Vi vet att en stor del av det lärande som barn och unga tillgodogör sig finns på nätet, många gånger producerat av andra unga personer.

Det digitala medielandskapet erbjuder idag en mängd enkla, billiga och allmänt spridda verktyg för att skapa innehåll. Här finns en fantastik potential att producera kommunikation och dialog kring vetenskap och forskning om hållbarhet tillsammans med framväxande generationer i en tid då vi inte kan tala om producenter och mottagare på samma sätt som i massmediernas ungdom. 


De stora samhälleliga förändringar och hot vi står inför globalt ställer enorma krav på individens förmåga till reflektion över sin egen position i världen och på förmåga till eget lärande.

Vi tror att miljöhumaniora lämpar sig väl för att väcka engagemang, skapa incitament till reflektion och integrativt lärande. Givet förutsättningarna för populärvetenskaplig kommunikation i ett nytt medielandskap ser vi att samverkan mellan ungdomar och forskare har stor potential att skapa nödvändiga samhällsomvandlingar.

Koppling till de globala hållbarhetsmålen

Projektet bidrar till utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap, att stärka kvinnors roll med hjälp av teknik, att öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar (delmål 4.7, 5.B, 12.8).

Projektet kommunicerar vidare forskning kring klimat och miljöfrågor där delmål 11.4  – Skydda världens kultur- och naturarv, 11.A  – Främja nationell och regional utvecklingsplanering samt 11.6 – Minska städers miljöpåverkan ingår.

 

 

Lyssna - om klimat i gränslandet mellan kunskap och känslor ​

På Färgfabriken pågår Lyssna, ett projekt starkt besläktat med Reclaiming futures. 

INSPIRATION

Svampjägare

I den feministiska dikten “The Mushroom Hunters” av författaren Neil Gaiman möter vi det som är vetenskapens ursprung; människans extremt

Läs mer

Naturen talar

Vad är det som får oss att känna omsorg om naturen? Upplever vi miljön som mer skyddsvärd om vi ger den mänskliga mänskliga drag? Tillhör

Läs mer

Ljud som förorenar

Människans aktiviteter i haven får oväntade konsekvenser. Båttrafik, ekolod för att lokalisera fick och andra saker som ger ifrån sig ljud

Läs mer